You are here

God ljudmiljö för hörselskadade elever på Manillaskolan

16 June 2017
Samarbete gav god ljudmiljö för hörselskadade elever på Manillaskolan

Dagens Manillaskola ligger i en byggnad som uppfördes 2004 och tidigare användes av Lärarhögskolan. Skolan tar emot elever från Stockholms, Uppsala och Gotlands län. I dag går drygt 100 hörselskadade elever på Manillaskolan.

Skolan bildades 1809 och flyttade från centrala Stockholm ut till Djurgården 1812. 1864 invigdes den byggnad som fram till år 2013 var Manillaskolans huvudbyggnad.

Akustiken testades i provrum

Specialpedagogiska skolmyndigheten, som ansvarar för Manillaskolan, satsade på att skolan ska ligga i framkant när det gäller tvåspråkighet, ny teknik, ljudmiljö och modern pedagogik. Miljön i de nya lokalerna utformades redan från starten så att den passar de höga krav som ställs på en väl fungerande modern skola. Under byggtiden skapades till exempel ett provklassrum för att man skulle kunna testa skolmiljön och utvärdera olika akustiska lösningar. Ingemar Holmberg är hörseltekniker på Manillaskolan, vilket innebär att han bland annat arbetar med den teknik som används på skolan. Det gäller både den avancerade hörselteknik som finns installerade i klassrummen och elevernas egna hörhjälpmedel.

– Provklassrummet var viktigt eftersom objektiva akustikmätningar trots allt inte säger hela sanningen om en ljudmiljö. Alla undervisningsutrymmen klarar ljudklass A, och övriga utrymmen ljudklass B, men vi behövde ändå genomföra så kallade ”upplevelsemätningar”. Det är bara genom att låta elever och lärare testa undervisningsmiljön som man kan säga hur den egentligen fungerar/upplevs. Ljud från olika fasta installationer, ventilation och trafikbuller upplevs på väldigt olika sätt, berättar Ingemar Holmberg. 

Trots att Manillaskolan bara ligger 14 meter från en kraftigt trafikerad väg i centrala Stockholm, klarar skolan alla ljudkrav.

– Det har resulterat i en speciell situation på skolgården, där vi med hjälp av basabsorbenter har skapat en god ljudmiljö trots att den omges av glas och betong, säger han.

Delaktiga elever och lärare

För en utomstående är det kanske inte självklart att en skola för döva behöver ha en bra ljudmiljö, men ljudkraven är mycket höga. I takt med att tekniken har utvecklats har också skolans elevsammansättning förändrats. Detta ställer stora krav på miljön runtomkring.

– Behovet av att flytta från den gamla Manillaskolan uppstod när kraven på vår skolmiljö förändrades. Nu finns alla förutsättningar för en god ljudmiljö integrerade i skolan på ett helt annat sätt, till exempel när det gäller teknik, berättarÅsa Helmersson. Hon är språklärare i svenska, teckenspråk och engelska samt förstelärare.

I arbetet med att anpassa skolmiljön deltog elever, lärare och föräldrar, bland annat genom ett föräldraråd.

– Eleverna påverkade till exempel utformningen av skolgården. En slöjdlärare ritade om stolar till klassrummen, med ett ryggstöd som gav bättre utrymme för att kunna använda teckenspråk. Det var verkligen en gemensam arbetsinsats, säger Åsa Helmersson.

Hur blev då resultatet för dagens Manillaskola?

– Vi har fått väldigt trivsamma och funktionella lokaler, med en behaglig ljus- och ljudmiljö, säger Åsa Helmersson.

Speciallösningar från innerväggar till skolgård

Den nya Manillaskolan är fylld med speciallösningar, allt för att förhindra att ljudvågorna fortplant2r sig i byggnaden. För att stoppa ljudvågorna finns till exempel inga genomgående innerväggar, utan det finns alltid ett mellanrum mellan väggarna till varje enskilt rum. Det finns till exempel också dubbelväggar på vissa ställen med förskjutna reglar för att förbättra ljudmiljön. Många genomföringar är gjorda i vinkel för att nå maximal ljuddämpning.

– Väggarna lutar med 3–5° på vissa ställen, detta för att undvika parallella ytor som kan reflektera ljud. Konstruktionen är bara en del, många andra detaljer har valts ut med tanke på akustiken, inte minst taluppfattbarheten. Absorbenter och diffusorer har placerats ut på väggarna för att samverka med varandra, men inte bara för att dämpa buller utan också för att lyfta fram talet. Det gäller särskilt konsonantljuden som är språkbärande och svagare i ljudstyrka än vokalerna. Det fungerar som ett positivt eko, säger Ingemar Holmberg.

Absorbenter orsakar energiförluster i ljudvågarna genom att rörelseenergi övergår till friktionsvärme och förhindrar därmed ljudvågorna från att spridas vidare. Med en diffusor ”splittras” i stället ljudvågorna och dessa sprids ut i både riktning och tid. Diffusorer passar bra i större utrymmen.

– I korridorerna har vi satt upp absorberande anslagstavlor.

Elevernas stolar har till exempel inte ben utan medar, för att minska ljudet av att de dras över golvet, säger Ingemar Holmberg. Givande samarbete Gyproc svarade för de akustiklösningar för innerväggar som används i den nya Manillaskolan, där man ingick i en stor projektgrupp. Ombyggnadsprojektet präglades hela tiden av samverkan mellan entreprenörer, materialleverantörer och skolans personal och elever. Den ansvariga arkitekten Ninna Pihl från AIX Arkitekter AB ansåg att projektgruppens möten var mycket givande:

– Gyproc gav bra support under hela processen, särskilt under byggskedet. Såväl jag själv som akustikern Lennart Nilsson har goda erfarenheter av Gyproc sedan tidigare, därför föreskrev vi att deras produkter skulle användas på den nya Manillaskolan. Under ett  bygge med så här höga ljudkrav är det viktigt att kunna vara flexibel. Verkligheten ser inte alltid ut som den gör på ritningar. Gyproc har beprövade, anpassningsbara akustiklösningar som går att justera under byggskedet. Man har dessutom kunskapen och resurserna för att fungera som ett stöd för alla berörda, sade hon. Enligt Kjell Franzén, platschef för byggentreprenören Viktor Hansson, var Gyprocs tekniska support ett viktigt bollplank för idéer inom projektgruppen. Även ur hållbarhetssynpunkt fanns det fördelar med Gyproc:

– För att minska spill fick vi till exempel stålreglarna och gipsskivorna levererade i rätt längder. Allt gipsspill gick dessutom tillbaka till Gyproc, sade Kjell Franzén.

På Manillaskolan går döva och hörselskadade elever, något som ställer höga krav på skolans ljudmiljö. 2013 flyttade skolan in i nya lokaler. Vid bygget av dagens moderna skolbyggnad användes flera byggnadstekniska speciallösningar för att skapa en trivsam skola med god akustik. Manillaskolans Åsa Helmersson och Ingemar Holmberg upplever en trivsam skolmiljö med en god akustik för de döva och hörselskadade eleverna.

 

Nyhetsbrev från Gyproc

E-postadress: Jag arbetar på (företagstyp) Jag arbetar som (yrke)